Ett stycke glad-freak

Från bussen testade jag alla tänkbara gångstilar
för att minimiera smärtan som mina nya skor givit mig
Ingen av dem gjorde smärtan uthärdig
Om jag knäppte upp skon och liksom haltade fram
kunde jag dock stå ut
men den varianten hade tagit mig trippelt så lång tid att ta mig hem
(dessutom ansåg jag skorna för fina för att riskera att slita dem fel)

Jag tog därför av mig skon och började trippa fram med endast en sko på
inte heller en effektiv gångstil
Min rastlöshet blandad med rädslan av att grannarna skulle se mig
gjorde att jag sprang hela vägen hem
(Som om det inte än mer uppseendeväckande med en springande skolös person)

Väl hemma var jag glad
och insåg att
jag blir glad av att känna mig som ett freak.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0